Som mitt humör pendlar fram och tillbaka. Jag har länge nu tycke att allt varit jätte jobbigt. Allt har känts tungt och tråkigt och jag har inte kunnat se framemot någonting. På morgonen har jag vaknat arg och ovillig att möta dagen. På kvällen har jag gått och lagt mig med känslan att det ska bli så skönt att slippa vara vaken, allt är ändå så tråkigt.
Hade det inte varit för vetskapen över att jag har massa hormoner i kroppen hade jag på allvar trott att jag var djupt deprimerad.
Så i förrgår tog jag min första puregon-spruta och i går morse vaknade jag med ett leende på läpparna. Det kändes som en tung blöt filt lyfts från mina axlar. Allting kändes plötsligt lättare. Ändå är situationen precis densamma.
Om det berodde på sprutan eller vad det var som gjorde det bryr jag mig inte om. Huvudsaken är att jag nu känner mig mycket gladare och starkare. Jag har till och med börja hoppas lite på försök nummer fyra. Kanske är det mitt lyckotal trots allt. Jag som är född den 4:e, 4 minuter över 4…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh! Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas...!!
Vad roligt att höra att du känner dej gladare!
Det är samma här faktiskt, livet känns relativt lätt att leva just nu. Och jag har tagit 2 Puregon-sprutor, så vi kör samtidigt nu!! Spännande!
Jahapp, då längtar jag till min första spruta då..... för jag börjar också på allvar tro att jag har en depression....
Skicka en kommentar