måndag, december 31, 2007

20 dagar kvar…

Bara 20 dagar kvar tills jag ska födda barn! Va, är det mig vi talar om?!
Det känns helt obegripligt. Jag trodde att jag i nionde månaden skulle ha börjat förstå att vi snart ska få barn. Det har jag inte!

Jag vet ju inte ens hur man gör?!!

Kram & Gott nytt år till dig som läser!

torsdag, december 20, 2007

Väntar…

Idag är det den 20:e december, den 20:e januari är barnet beräknat till. Tanken är både svindlande, skrämmande, lockande och gör mig rädd på samma gång…

Det känns trångt i magen nu, det gör ont i hela kroppen och jag är faktiskt ganska trött på att vara gravid (trodde aldrig att jag skulle få känna så). Jag är ganska uttråkad för tillfället. Efter att ha varit sjukskriven i snart 11 veckor, har jag liksom hunnit göra det mesta som skulle göras.

Idag har vi igen varit på ultraljud. Bebisen fortsätter på sin egen lilla kurva. Ligger just nu på – 19% och beräknas alltså väga 2800 g vid fullgången tid. Efter som kurvan följs har jag bestämt mig för att inte längre oroa mig över det.

Föräldrautbildningen är avslutad, vi har gått färdig vår profylaxkurs (vilket jag definitivt rekommenderar till den som funderar på att gå). Allt känns med andra ord klart och jag känner mig (tror jag) redo för att föda barn.

Väntan börjar med andra ord bli lite jobbig och jag antar att det kommer bli värre.
Fast, vid närmare eftertanke så har ju väntat förut och i jämförelse med det förmodar (och hoppas) jag att detta inte är någonting.

torsdag, december 06, 2007

Ultraljud nr 2

Vi var på ultraljud nr 2 förra veckan. Bebisen fortsätter att krympa.
Nej, krympa är kanske att ta i (det är väl bara så det känns) men det konstaterades igen att den är liten.

Förra gången låg den på – 14 % och denna gång på – 17 %. Vi ska därför på ytterligare ett ultraljud om ett par veckor.

Som jag skrivit tidigare så är jag inte så orolig över vikten isig, men i kombination med att barnet vissa dagar bestämmer sig för att inte röra på sig gör vetskapen mig emellanåt aningen hispig.

Hispig är förresten en underdrift, jag blir rent av vansinnig och önskar att ungen ska komma ut så att jag åtminstone kan kontrollera att den andas. Sen slår tanken mig att det antagligen kommer att finnas en himla massa mer faror utanför min mage än i den och att det nog är bättre att den stannar där den är, i alla fall ett tag till…

Ps: det låter som om jag kommer att bli värsta hönsmamman. Det tänker jag INTE bli! Så det så!

lördag, december 01, 2007

Fullbokade veckor

Möten med barnmorskan, ultraljudsundersökningar, föräldrautbildning, profylaxkurs osv… Så ser mina veckor ut. Fulla med aktiviteter som alla har med barnet att göra.

Tänk att vi får vara med om detta! Just nu struntar jag i om någon trycker att jag är dryg som har gått upp i min graviditet så totalt. Det är ju hit jag velat komma så länge. Det var ju för att jag trodde att jag aldrig skulle få uppleva detta som jag grät mig igenom större delen av förra året, och året innan och året innan…

Men jag måste erkänna att ibland blir till och med jag trött på mig själv. Som när jag t.ex. för tredje gången under samma tv-program tar upp ämnet förlossning med min tålmodige man…

Just nu råder det babyboom bland vänner och släkt. 4 par vi känner ska ha barn i maj/juni. Bara tanken på hur jag hade mått om detta sista ivf-försök inte hade lyckats får mig att få ångest. Gud vad jag är tacksam för att jag slipper uppleva det.

Tack för att jag har fått komma hit där jag är just nu!