Väntar…

Idag är det den 20:e december, den 20:e januari är barnet beräknat till. Tanken är både svindlande, skrämmande, lockande och gör mig rädd på samma gång…

Det känns trångt i magen nu, det gör ont i hela kroppen och jag är faktiskt ganska trött på att vara gravid (trodde aldrig att jag skulle få känna så). Jag är ganska uttråkad för tillfället. Efter att ha varit sjukskriven i snart 11 veckor, har jag liksom hunnit göra det mesta som skulle göras.

Idag har vi igen varit på ultraljud. Bebisen fortsätter på sin egen lilla kurva. Ligger just nu på – 19% och beräknas alltså väga 2800 g vid fullgången tid. Efter som kurvan följs har jag bestämt mig för att inte längre oroa mig över det.

Föräldrautbildningen är avslutad, vi har gått färdig vår profylaxkurs (vilket jag definitivt rekommenderar till den som funderar på att gå). Allt känns med andra ord klart och jag känner mig (tror jag) redo för att föda barn.

Väntan börjar med andra ord bli lite jobbig och jag antar att det kommer bli värre.
Fast, vid närmare eftertanke så har ju väntat förut och i jämförelse med det förmodar (och hoppas) jag att detta inte är någonting.