fredag, mars 09, 2007

Uppdatering

Det var länge sen jag skrev. Jag har helt enkelt behövt en paus från allt som har med barnlöshet att göra. Bloggen har hjälpt mig mycket när det har varit jobbigt men ibland har den också påmint mig om allt det jobbiga. Det har jag inte haft ork till just nu.

Jag jobbar jättemycket och jag trivs med det. Kanske är det en flykt men jag bryr mig inte om det så länge jag mår bra. Ju längre tiden går ju längre kommer jag ifrån identiteten ”ofrivilligt barnlös” ”hon som försöker bli gravid” osv. Den rollen vill jag inte ha och det känns sååå skönt att komma längre och längre ifrån den.

Jag tänker istället på mig själv som ”hon som ska adoptera” och jag tycker mycket bättre om henne än om den där ledsna tjejen som jag var för ett tag sen…

Vi ska göra en IVF till, men bara för att vi får den grattis och för att få ett riktigt avslut. Att bara lämna nu och gå vidare hade nog fungerat för mig men vi är faktiskt två om detta. Min man vill så gärna och jag tror väl att jag också kan få mer sinnesro om vi gör det.

M talade med Dr H för några veckor sen. Vår fråga till honom var vad han tyckte att vi skulle göra. Tyckte han att vi skulle ge upp? Fanns det något som tydde på att det hela var lönlöst? Vad trodde han om våra chanser? Hans svar borde kanske tolkas som positivt men för mig känns det nästa bara jobbigare…

Nä, allt ser bra ut. Chanserna är mycket goda. Han kan inte se något som tyder på att det inte ska gå. Det som han tror ”ställer till det” för oss är själva insättningen. Enligt honom handlar det om timmar när embryot återförs. Livmodern och embryot måste vara i synk. Är de inte det fäster det helt enkelt inte. Han tror att det är det som är vårt problem och man kan inte kontrollera detta för forskningen har inte kommit så långt.

Förstår ni, det handlar om några få timmar! Jag blir tokig bara jag tänker på det.

Jag blir också tokig av att tänka på adoptionen.

Första mötet med familjeenheten gick bra. Jag tyckte till och med att det var riktigt trevligt. Vi blev informerade om hur det hela skulle gå till och jag ser jättemycket framemot att få starta. Tyvärr ligger problemet där. Vi får inte starta hemutredningen förrän vi har genomgått föräldrautbildningen. Det har jag helt missat! Jag trodde att man gick den under tiden man utreddes, men icke, i alla fall inte i vår kommun. Att hitta en kurs är verkligen inte lätt. Vi står i kö hos två olika organisationer och i värsta fall får i inte plats förrän i höst.

Jag börjar förstå varför en adoption tar så lång tid…

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Adoption tar tid som sagt - så om ni inte redan gjort det så bli sökandemedlemmar i någon organisation NU! där kan ni spara in massor av tid om det nu är så att det är den vägen ni ska få ert barn! Lycka till!

Anonym sa...

Skönt att se ett inlägg från dig igen!

Förstår det där att man inte vill vara barnlös - den identiteten är inte kul.

Stor kram och lycka till!

Anna sa...

Livmoder och embryo i synk...? Det är en teori jag aldrig har hört förut, så undrar om det är din läkares egen, personliga sådan. Hur kan det annars vara så att de kan odla embryona antingen 2, 3 eller 5 dagar? Näe, det låter underligt tycker jag.

Lycka till och många kramar

Janna sa...

Välkommen tillbaka! Jag håller med Anna.... låter lite som en 'egen teori'. Det känns i alla fall som att du och jag är i 'sync'. Vi kommer nog bara att göra en IVF till också. Även det för sinnesfriden.... Men jag börjar också se mej själv som adoptivmamma och mår ganska bra med den bilden av mej själv.

kram