Jag förstår om min reaktion över att behöva vänta några ynka dagar till på vårt barn, kan verka fånig. Vi ska ju faktiskt få barn snart.
Ska sanningen fram så är det nog så att jag är rädd. Inte för själva förlossningen i säg utan för vad som ska komma sen.
Ju längre tiden går desto mer tid har jag och grubbla över det och då dyker tyvärr ovälkomna tankar upp.
Tänk om barnet inte är friskt eller ännu värre…
Jag hinner bli mer och mer osäker på om vi verkligen ska få bli föräldrar. Har det verkligen lyckats eller kommer vi att drabbas av motgångar igen?
Antagligen är det normalt att oro sig så här när man står inför något så enormt stort. Dessutom är jag säkert skadad av min historia och har kanske svårare än många andra att våga tro på att det faktiskt också kan gå bra.
Hur som helts; jag vill bara veta att allt gick som det skulle. Hade jag kunnat få en garanti på det så hade jag kunnat vänta hur länge som helst…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Du är helt normal....och jag vill minnas att de sista veckorna och dagarna var långa som år...fast man borde vara proffs på att vänta så har man likosm väntat så länge att man väntat färdigt
Förstår din oro, det är helt normalt att fundera så där inpå "slutet". Och inga veckor är så långa som de sista, gick själv 8 dagar över med andra barnet och den veckan är nog den längsta i mitt liv. Trodde aldrig jag skulle få nåt barn :)
Sen kan man känna förvärkar flera veckor innan, så det är nog det du gjort när du hade "mensvärk"... du kommer känna när det är på allvar oxå, även om man inte tror det så vet man på nåt sätt inombords att det är dags.
Hoppas du slipper vänta allt för länge nu.
kram!
Jag födde ju flera veckor för tidigt, och jag är så tacksam för det. Jag var så redo, och fattade inte hur jag skulle stå ut en enda dag till.
Precis som du var jag otroligt rädd för att något skulle gå fel, och jag ville bara ha skiten överstökad.
Fast jag älskade att föda barn, det var det absolut häftigaste jag har gjort.
Och du... snart, snart, snart är det din tur.
Jag känner likadant. Man vill ha garantier. Då blir väntan enklare att tackla. Men snart så är det vår tur.
kram
Håller tummarna att allt ska gå finfint! Stor kram.
Även jag håller tummarna och förstår din otålighet!
Hej,
Nu är jag inne här ett par gånger om dagen för att se om det inte händer någonting...
Hoppas och tror att allt kommer att gå väl!
Ja, man borde vara expert på att vänta vid detta lag, men icke ;-)
Som Kattmamman uttrycker det: "ha skiten överstökad", det är precis så jag känner men hoppas såklart på att det blir en bettydligt trevligare upplevelse än så:-)
Tack för ert stöd vänner, det värmer!
KRAM!
Skicka en kommentar